30 minuters lidande och jag upptäcker mig själv

Sitter på min stol på jobbet, eller sitter och sitter. Jag ligger mer så raklång man någonsin kan bli och ändå vara kvar på sin stol. I denna bakåtböjda possision med både kropp och huvud gör att ögonlocken är så nära stängning att man får stäcka lite på halen för att hålla ögonen öppna och inte strypa sig själv. Mitt i denna väldigt konstiga ställning som för mig verkar otroligt bekväm med för vilken naprapat som hellst eller likande hade varit en mardröm för råkar jag titta ner.
Vad är det jag ser?!? Ja verkligen inte något upplyftande. Fettobuken korvar sig ÖVER livremmen. Jag känner genast efter om jag i den tidiga morgonyran har lyckats att knäppa in skärpet aninen för långt in. Yttersta hålet... VA FAN yttersta hålet i livremmen.
Hånigt men sant. Inte fler reserhål att ta till. Snabbt reser jag mig upp och sitter ordentligt i stolen och de som råkar gå förbi mitt kontor och se mig undrar lite försynt varför jag sitter lika rakryggad som om jag svart ett järnspett. En blick räcker för att de ska förstå att kommentaren inte är lämpig för tillfället. Snart så stramar väl skjortorna på samma sätt som man ibland ser hos gamla gubbar där man mellan varje knapp ser lite naken fettohud och ju närmre magen man kommer ju närme bristningsgränsen för hållfastheten i både knappar och tyg kommer man.

Under tiden jag nu skrivit detta så har jag helt oväntat sakta sakta glidit ner i samma ställning igen, men vad är jag för en typ egentligen. Skäpning!
En här på jobbet har innan sagt till mig att det är faktist inte så att jag är brutalfel utan mer att jag är helt avsaknad av magmuskler som ska hålla allt på plats.
Okey det må vara hänt men hur fixar man till det då på ett lite roligare sätt än...träning.
Spontan luftjuck mot oskyliga medarbetare skulle nog inte passa sig. Brakedaceträning och åla sig på marken? Jag tror verkligen att jag fått ögonen på mig men samtidgt hade nog någon vettig person ringt hispan. En elktronisk magmuskelstimulator som hela tiden krampar ihop de obefinliga musklerna kanske gör att man skiter på sig så den går faktiskt fetbort.
Jag får nog bara stå ut och skylla på åldern.

// J